Dagen fick en brutal start...
Här har regnat på morgonen och på trädgårdsplattorna under regnvattnet var det snorhalt. När jag skulle smyga ut i morgonrocken och i mina scholltofflor för att hämta tidningen föll jag handlöst till marken. Ett riktigt fall - ni vet så där som när någon slår undan fötterna för dig - pladask - rakt ner på de hala trädgårdsplattorna.
Gudskelovochpris för min starka benstomme. Inget gick itu. Jag fick bara ett litet sår på foten.
Man kan ändå inte låta bli att tänka på hur fort ens situation kan ändras. Nu hade jag kunnat ha varit på akuten i väntan på gipsning och några månaders sjukskrivning...

Så något roligt!
För att ni ska förstå det roliga måste jag bara först berätta att maken är född 1952.
Idag skulle alla fyra i familjen upp ungefär samma tid. Maken gick upp lite före oss andra och var nästan klar med frukosten när vi andra rullade in i köket. Vi snurrade kring varandra där vid köksbänkarna och fnös och suckade åt att alla var i vägen för varandra.
- Det var lugnare här innan ni kom, sa maken.
Jag kontrade;
- Menar du 1952? 
I helgen ska vi bl a fira sonen som fyller 19 år strax före jul (23/12). Jag ska bara ta en sista flygtur idag före helgen...

Åh, så tävlar jag hos Trollmor också... Kika in och tävla du också!
Kimmie
9 december 2011 17:36
Tur i oturen! En jag känner ramlade förra vintern på ungefär samma sätt och hade total otur, hon gick med skruvar i armen och gips jättelänge och drabbades dessutom av blodförgiftning i såren. Hon var borta från jobb i flera månader. Men ont gör det oavsett om man har lite tur.
Du får skaffa spikskor för att hämta tidningen =)
http://kimmietid.blogspot.com
Filifjonkan
9 december 2011 17:41
Hej Helga Men det var ju en enorm tur du hade faktiskt ett lårben eller en handled går av rätt lätt när man tar emot sig Tur det inte gick värre.
Det vart knorr på ditt svar där i köket skrattar...han måste ha flinat han med.Ja tänk 19 år tiden går så fort inte längesedan man höll dem i famnen och de vägde som 2 påsar mjöl ungefär bara.Ha en bra helg nu
http://filifjonkan-se.bloggplatsen.se
UnderCover
9 december 2011 18:44
Har man fyllt 2x25 ska man ha stödhjul den här årstiden, eller iallafall bråddar på allt man har på fötterna utomhus. Om jag talar av egen erfarenhet?! Jupp, det gör jag :o)
http://tankarochbilder.wordpress.com
susjos
9 december 2011 19:17
Vilken tur att du inte gjorde dej mer illa i morse!!! Puh!
Och smart svar av dej i köket ;) Hihi!
Apropå mitt inlägg om liv och död- man vänjer sig aldrig med döden..alltid lika tragiskt :(
Ha en bra helg! Själv är jag snart på väg till jobbet igen ...
http://susjos.blogspot.com
Freedomtravel
10 december 2011 08:31
Skönt att det gick bra! Jag ramlade för några år sen och bröt båtbenet... gips i fyra månader!! Ganska värdelöst. Nu är jag lite försiktig när det är halt, har inte lust med med gips...
http://www.freedomtravel.se
Mortuta
10 december 2011 09:18
Vilken tur du hade...trots allt. Vi hade en liknande olycka i vår familj en jul för ett antal år sedan...dagen för julafton. Det resulterade i helgipsat ben och sängläge.
Ha det gott / Mortuta
http://www.mortuta.bloggplatsen.se
britten
10 december 2011 14:34
å vilken tur att dte gick bra när du ramlade ..jag höll också på att dratta omkull i går....
hi hi vad fyndig du är....skrattade åt din kommentar till maken
http://glitteroga.blogg.se
Sussi
10 december 2011 14:43
Men vilken himla tur att du inte bröt något. Man vet ju hur lätt hänt det är. En arbetskamrat till mig halkade i måndags och bröt båtbenet! Inte kul..
Ha en härlig helg
http://allt-om-inget.bloggagratis.se
Ammis
11 december 2011 07:06
Ja, fy, det där kunde gått illa... Men nu var ju lyckan med dig och du kanske har lärt dig nått utav det hela. Ha en mysig advent. krAMelikram
strömma
11 december 2011 23:27
Hej.
Kom in här via Trollmors blogg.
Vilken tur att vurpan gick bra. Det kan verkligen sluta illa
när man drattar omkull sådär. Jag har också vurpat några gånger sista dagarna och kunnat kravla mig upp, enbart lite mörbultad.
Nu ska jag läsa vidare hos dig.
http://lojrom-vittvin.blogspot.com
Helga
12 december 2011 08:47
Kul med en ny besökare... Välkommen! Ja jag hade verkligen tur, man vill ju inte skada sig.
wiper
12 december 2011 10:59
Vilken otur, stackars dig. Ja du jag vet själv som slagit mig så mycket men klarat mina händer och det är jag glad för eftersom man är så beroende av händerna och armarna. Hoppas läkningen går bra så du blir helt återställd. Då får du sätta övrig familj i arbete under julen och låt dom serva dig med diverse godsaker ;))
Rolig ni hade det på morgonen ;)
Vad kul att ni har ett födelsedagskalas framför er också.
Ha en fin dag och ta det försiktigt
kramar
http://wiper.bloggplatsen.se
Helga
12 december 2011 11:16
Nu tror jag du läste lite för fort. jag har inte skadat mig som tur var...
Tack för omtanken ändå!
wiper
12 december 2011 11:45
Ja du Helga man skall nog inte både blogga, kommentera och flytta samtidigt ;)) hur det kan bli. Jag är superglad att det inte gicka så illa som jag trodde.
Ursäkta en förvirrad person ;)
varm kram
http://wiper.bloggplatsen.se
Helga
12 december 2011 12:05
Haha... ingen fara - jag förstår! Jag ville bara berätta att allt är OK!