Vi har ju ofta ensamåkande barn med ombord och här nyligen hade vi en liten kille på 9 år som reste ensam. Han hade varit och hälsat på sin faster i Norrland och jag pratade lite allmänt med honom för att se om han kanske kände sig orolig eller så... Det gjorde han inte även om han var ganska ovan vid att resa utan sina föräldrar.
Jag frågade om det fanns något som var extra kul att göra på orten där han hade varit. Jag förväntade mig att han skulle svara att han hade varit på ett äventyrsbad eller att de hade spelat ett extra roligt TV-spel... men NEJ, han svarade;
- Min faster har tjugo tuppar.
Det var så underbart att höra just det svaret från en pojke av idag !
Rösta gärna
En gränd i London...

Åsa
10 mars 2009 06:58
Vad gulligt att du frågade och brydde dig lite. Jag vet hur nervös min äldsta dotter var första gången hon skulle åka tåg ensam.
http://wessand.blogg.se
helga
10 mars 2009 10:00
Åsa; Det ingår liksom i vårt jobb att ta hand om dessa barn. Så är det nog inte på tågen...
Hannele; och en skön liten kille :)
Kimmie; Kul att barn kan uppskatta sådant också...
Britten; Visst var det härligt!
http://www.helga1.bloggagratis.se
Singo
10 mars 2009 22:26
Jag har vuxit upp på landet och skulle aldrig i mitt liv kunna tänka mig en bonde som man. (Får man säga så?!) Jamen gössel (vet ens inte hur det stavas!), gummistövlar och koskit... Hur mysigt är det!?
Hursomhelst så hade jag barnkalas för några 6 åringar. Min pappa är Bonde! sa en unge stolt. Det visade sig att hela buntens pappor var bönder. Jag smålog och önskade lite att min son kunde säga att hans pappa var nätverksspecialist, men det gjorde han såklart inte!
http://singo.bloggagratis.se
helga
11 mars 2009 00:37
Singo; Nej, det där är inte min "cup of tea" heller.
Kanske hade de andra barnen inte vetat vad en närverksspecialist är för något!!?? Snart kanske bonde är ett ovanligt yrke...
http://www.helga1.bloggagratis.se