Det var en ganska lindrig och ostrulig flygdag idag och vid lunchtid var vi redan framme på vår destination, Umeå. Nu har jag sprungit runt i affärerna och letat julklappar och födelsedagspresenter. Det blev en del inköp också men det kan jag ju inte skriva om här. Jag hittade en cardigan i petroliumblått till mig själv också. Det var REA, REA, REA så den kostade bara 100:-. Otrolig men sant...

Det blev en fika på Brobergs coffee shop som är ett mysigt och personligt café i Umeå. De har smörgåsar, pajer och sallader bl a och jag gillar att man kan få stora eller små smörgåsar men också små sallader med valfri röra. Bra för oss som inte vill äta så mycket vid varje tillfälle... Där finns en hel del magasin att läsa om man är där ensam.

Vägg i vägg ligger en fantastiskt söt liten present- och inredningsbutik som heter Hjärtero. Jag rekommenderar ett besök i den butiken också...

Jag satt och läste i Damernas värld nr 13 2010 på caféet och där frågar man Peter Jöback om tre saker han inte vill vara utan; Svaret blev;

* Min man

* Naturen

* Min iPhone !!! (Hur kan den komma med på samma lista som nr 1 och 2?)

Idag har varit en något mer aktiv dag än igår... Jag har städat huset och sedan har vi varit hemma hos mina föräldrar för att fika och fira FAR... Jag hade köpt en påse te och tidningen Historia till min pappa. Här kan du läsa en artikel om olika pappatyper och vilka presenter som kan passa.

Båda ungdomarna är på drift. Den ena är i Örebro och den andra i Stockholm - båda är med sina lag för att spela matcher. De får helt enkelt fira sin pappa ikväll istället.

Nu ska jag till att packa rullväskan igen. Imorgon bitti är det dags för nästa arbetspass och det blir två nätter borta den kommande veckan. Det blir  norrlandssvängen igen...

Den här fina buketten stod på köksbordet när jag och barnen kom hem från vår resa... Maken tyckte inte det var en bra idé att ge mig födelsedagsblommor innan resan eftersom de skulle hinna vissna innan vi kom hem igen. Vi har haft roligt åt den vita blomman lite till höger. Vi tycker den ser ut som vitkål... Jag har skämtsamt sagt att vissa fruar får rosor av sina män, men jag får vitkål ;)

Varför åkte inte maken med på resan har någon undrat!?

Jo, dels så jobbade han en av dagarna men så är det också så att min gubbe inte är så road av att resa. Han gillar mer att åka till stugan, fiska och greja här hemma. Vi har levt tillsammans så länge nu ( 24 år) att detta inte är ett problem i mina ögon. Han följer med när han själv har lust och det brukar bli ungefär varannan gång.

Jag fick även några andra presenter av min familj på födelsedagen. Ett par jättefina gnistrande örhängen från pilgrim från dottern, en CD med Oskar Linnros från sonen och ett presentkort på Rabalder av maken.

Det var längesen jag var på stan så länge som jag var  igår. Redan vid nio plågades jag hos tandhygienisten och sen shoppade jag lite kläder efter det. Jag köpte ett linne, en tröja och ett par jeans på Flash. 

Sen gick jag till min frissa och det blev en ganska stor förändring faktiskt. Jag har haft håret i tofs länge nu och kände för en page. Luggen är jämnlång med det övriga håret och det blev snyggt tycker iallafall jag ;)

Vi har som tradition i vår familj att alltid säga till den som är nyklippt;

- Snyggt, men kort.

Det började med att min man sa det till mig en gång när jag klippt mig och sen dess kör vi med det varje gång och alla skrattar åt det...

Sen strosade jag omkring ett tag i väntan på att dottern skulle sluta skolan. Bland annat gick jag till det nyöppnade Norrgavel i Dragarbrunnsgallerian. Där fanns så oerhört mycket fint så jag fick skynda mig ut därifrån igen... När dottern kom tog vi en fika tillsammans och köpte ett par nya vantar till henne. Bra-att-ha-grej så här till vintern.

Idag är jag ute och flyger runt igen men kommer hem till kvällen - det känns kanon att få fira fredag med familjen. Imorgon åker vi till stugan och stänger till för vintern... vemodigt men ändå helt rätt på nåt sätt...

Jag köpte ett påslakan på Ikea sist jag var där. Jag skulle använda tyget till ett insynsskydd vid vår groventré till tvättstugan. Anledningen till att jag valde att köpa ett påslakan till detta var att tyget var lagom tunt. Många av de andra tygerna som jag tittade på var alldeles för tjocka i kvalitén.

Det var längesen jag tog fram symaskinen men det var riktigt roligt att sy igen...

Insynsskyddet är klart och jag har sytt ett band också som jag knutit en rosett med...

Det blev en ny gardinkappa också...

...och en liten rosett till blockljuset i köket.

Påslakanet kostade 29 kronor (!) och det blev mycket tyg över...

Kan man köpa ett par oanvända pumps från Ten Points på Myrorna för bara 150 kronor?

Ja det kan man...

Vi har redan haft besök av en elektriker här på morgonen. Han skulle se hur vi kan lösa ett problem vi har med våra spotlights i köket. Nästa vecka kommer han och gör själva arbetet. Tack och lov för hantverkare!

På tal om det... en bekant till mig stannade vid ett vägarbete häromdan och gav vägarbetarna två påsar kanelbullar - bara sådär! De såg väldigt snopna ut sa hon, men glada också förstås!

Strejk på G bland flygteknikerna på tre flygbolag. Läs mer här på DN´s hemsida.

Igår blev det en liten shoppingrunda på Ikea, COOP och Elgiganten;

Påslakanet ska jag använda tyget av och sy ett nytt insynsskydd till en dörr med mycket glasruta i. Dörren, som ligger alldeles bredvid entrén, går till tvättstugan och det är lite av vårt förråd så där vill jag inte ha full insyn.Det ser oftast ut som "hej kom och hjälp mig" i det rummet av någon underlig anledning...

Trycket på örat börjar släppa lite nu - skönt! Känner ändå att jag ska vänta med att flyga tills det är helt bra...

Så himlans smidigt!

Nu har vi fått hjälp att byta modem och att installera trådlöst internet. Äntligen kan vi sitta på fler ställen i huset och surfa. Behovet har inte varit så stort förut men sedan dottern började på gymnasiet har behovet ökat. Det är mycket självstudier på hennes idrottslinje och många uppgifter som ska skickas in via skoldatorsystemet rexnet.

Ibland älskar man sin dator...  

och ibland känns allt hopplöst...

Jag är också glad och stolt över grabben som på egen hand lyckats fixa ett extrakneg en dag i veckan. Sonen går på byggprogrammet och det han får lära sig nu är ovärderligt för framtiden. Jobbar gör han på samma ställe som han arbetade i somras. Snart blir han väl så rik att han får bidra till mammas kläd- och godiskonto...